Den nakna sanningen om vårt hem

Igår satt jag och bloggande en bra stund. Jag kunde bara inte sluta. Jag var så inne i det att jag helt glömde bort att äta. Inte bra...

På kvällen kom min äldsta dotter fram till mig, när jag satt framför datorn, för att se vad jag höll på med. När hon tittade på bilderna, så kommenterade hon ärligt (som barn brukar göra) att bliderna var missvisande. Hon ansåg nämligen att vårt hem såg bra mycket bättre ut på bild än i verkligheten. Tack för den passningen. Nå ja, lite sanning ligger det nog i det... Ha, ha.

Men ärligt talat, vem vill se den bistra verkligheten? Tänk om resekatalogerna skulle börja visa mindre fördelaktiga bilder på sina resmål. Jag menar, vem skulle vilja se bilder på bråte som ligger på en strand t. ex eller en grumlig pool? Nä, vi VILL se den förskönade sanningen. Vi VILL se azurblått havsvatten, en vit sandstrand och vajande palmer UTAN skräp så långt ögat når. För vem vill beställa en resa till en soptipp? Undantaget om det finns något för oss inredningstokiga att hitta där. Hi, hi.

Jag tror att många håller med mig. Men skämt å sido, jag har inget att skämmas för. Mitt hem ser på vissa ställen ut som "hej kom å hjälp mig", men det gör det om man har fyra barn och saknar städhjälp.

Jag har tidigare visat stökbilder på denna blogg och det kommer säkert komma fler i framtiden. Så hav förtröstan, Ni som känner igen Er i det jag skriver. Om inte annat, så är det alltid skönt att bli påmind om att man inte är ensam om att bo i ett LEVANDE hem. Här kommer en bild bara för Er. Varsågoda och njut!



Ha det gott!

P.S. En förklaring till sista bilden kommer här: Köksstolarna ligger på golvet för att inte minstingen ska klättra upp på köksbordet och strumporna ligger utspridda på golvet i väntan på att bli ihopparade. Det fungerade väl sisådär... Ha, ha.